Gargamel.NU

Av olik anledningar bestämde jag mig för att fixa en webcam till min burk, det var något jag aldrig förut använt och hade inte någon aning om vilken typ av webcam jag skulle ha, eller hur jag skulle få den att fungera.

Så innan jag investerar i något så läser jag på, vilken hårdvara som skulle fungera och hur det fungerar.

Det visar sig att det finns en “standard” och definition på hur såna här hårdvaror skall fungera och en generisk device driver för detta, ungefär som “USB Mass Storage specification” får USB anslutna hårddiskar och minnespinnar att fungera utan specifika drivrutiner.

Lösningen heter USB Device Class Definition for Video Devicer eller USB Video Class (UVC som förkortning)

UVC nyttjar “Video for linux (V4L2)” och en gedigen lista med webcams som skall fungera, valet föll av olika anledningar på en Logitech Quickcam e 3500 (jag hittade en i en låda :)) och anslöt den till datorn, och den bara fungera..

Jag hade nästan hoppats på lite “stul” och “gnäll” från datorn och operativsystemet, men nej… det bara fungera.

Lista över UVC kompatibla webcams hittar du här.

Som bekant köpte SUN upp MySQL för drygt ett år sen, och nu har Oracle köpt upp SUN.

Det får mig att undra vad som kommer att hända med några produkter och tekniker, som t.ex MySQL. Hur ställer sig Oracle till en “Open Source” databas, kommer de fortsätta att utveckla den eller? Kanske några tekniker som vi ser i Oracle kommer “rammla” ner till MySQL. Eller kommer detta att innebära bättre verktyg att migrera mellan de olika databaserna?

Vad händer med Oracles Linux Dist, Oracle Unbreakable Linux? Kommer den att “dö” och ersättas med OpenSolaris.

Vad händer med OpenStorage? Har Oracle verkligen intresse att konkurera på hårdvara med sina “partners”, som t.ex HP, IBM, NetApp?

Frågorna är många, och jag väntar med spänning på hur Oracle/SUN kommer att agera.

Sist men inte minst, vad kommer hända med detta Italienska hårdrocksband?

Hittade några filmer på youtube som förklarar lite vad datalagring är, och de olika begreppen..

Tänkte liste dessa här för så det är lätt för mig att hänvisa för såna som undrar:

Storage Area Networks (SANs) 101

En 40-minuters film som beskriver vad ett SAN är.

SAN vs. NAS

ca: 9 minuters film om skillnaderna mellan NAS och SAN

iSCSI Overview

Inte så bra film, men dock en film :)

Jag hittar ingen bra film om fibre channel, om ni har en får ni gärna peka åt rätt håll :)

… kom och köp konserverad gröt

EMC har under våren slagit på trumman och givit oss lite hintar om en ny produktlansering samt ett nytt koncept som skall revolutionera sättet vi hanterar datalagringen i vårat datacenter… och den 14-april lanserades den…

V-Max en “så kallat” virtuliserad  datalagring…

Men vänta… Hitachi Data Systems (HDS) har haft detta i många år med sin USP-V och USP-VM,  HP lika så (eftersom de har samma järn som HDS). Så vad är det som är så revolutionerande?

Efter att försökt läsa på så gott det går så har jag hittat några “unika” detaljer.

• V-Max kan bara virtualisera sin egna lagring, till skillnad från HP och HDS som kan virtualiera andra lagringssystem. Det innebär att all datalagrings du redan investerat i (inkluderat EMC lagring) måste ersättas om du väljer V-Max.
• V-Max kan byggas utt till 128 “host” och “backend-ports”. USP-VM har 1024 portar…..

Jag anser att V-Max inte är något nytt…Bara en ny “Enterprise Array” från EMC, och jag är faktiskt lite besviken. Jag hoppades på något nytt som kunde driva datalagringen framåt.. Nått som gjorde det lika intressant att jobba med datalagring som det var för 6-10 år sen… men jag fortsätter vänta..

Mer läsning:

Dave Simpson: Editor på InfoStor

Cuck”s blog : Chuck Hollis är “Global Marketing CTO på EMC

Hu’s Blog: Hu Yoshida är CTO på Hitachi Data Systems

Dave Raffo: News Director för SearchStorage

Jag har en “gammal” LG Flatron L1510SF Touch Screen som jag tänkte göra något roligt med.
Det är en 15″ monitor, så det ryms inte mycket på den. Men istället för att den skall samla damm tänkte jag försöka hitta på något sköj.
Först och främst måste vi få den att fungera. Jag börjar med attta en backup av xorg.conf ifall jag skulle misslyckas.

Det jag vill är att köra Dual Head med en separat X och separat openbox på monitorerna. Eftersom jag har ett ATI grafikkort med två utgångar kan jag nyttja aticonfig programmet.

 sudo aticonfig --initial=dual-head --screen-layout=right

med detta kommando skapas några nya block i xorg.conf med någorlunda “rätt” inställningar. Det jag måste göra nu är att editera xorg.conf för att se till att upplösningarna på monitorerna är korrekta och samtidigt kan jag namnge monitorerna med lite mer lättbegripliga namn.
Så här ser min xorg.conf ut efter redigering

# xorg.conf (X.Org X Window System server configuration file)
#
# This file was generated by dexconf, the Debian X Configuration tool, using
# values from the debconf database.
#
# Edit this file with caution, and see the xorg.conf manual page.
# (Type "man xorg.conf" at the shell prompt.)
#
# This file is automatically updated on xserver-xorg package upgrades *only*
# if it has not been modified since the last upgrade of the xserver-xorg
# package.
#
# Note that some configuration settings that could be done previously
# in this file, now are automatically configured by the server and settings
# here are ignored.
#
# If you have edited this file but would like it to be automatically updated
# again, run the following command:
#   sudo dpkg-reconfigure -phigh xserver-xorg

Section "ServerLayout"
        Identifier     "aticonfig Layout"
        Screen      0  "Screen0" 0 0
        Screen         "Screen1" RightOf "Screen0"
EndSection

Section "Files"
EndSection

Section "Module"
        Load  "glx"
EndSection

Section "ServerFlags"
        Option      "Xinerama" "off"
EndSection

Section "Monitor"
        Identifier   "aticonfig-Monitor[0]-0"
        HorizSync    30.0 - 81.0
        VertRefresh  56.0 - 75.0
        Option      "VendorName" "ATI Proprietary Driver"
        Option      "ModelName" "Generic Autodetecting Monitor"
        Option      "DPMS" "true"
EndSection

Section "Monitor"
        Identifier   "aticonfig-Monitor[0]-1"
        Option      "VendorName" "ATI Proprietary Driver"
        Option      "ModelName" "Generic Autodetecting Monitor"
        Option      "DPMS" "true"
EndSection

Section "Device"
        Identifier  "aticonfig-Device[0]-0"
        Driver      "fglrx"
        BusID       "PCI:1:0:0"
EndSection

Section "Device"
        Identifier  "aticonfig-Device[0]-1"
        Driver      "fglrx"
        BusID       "PCI:1:0:0"
        Screen      1
EndSection

Section "Screen"
        Identifier "Screen0"
        Device     "aticonfig-Device[0]-0"
        Monitor    "aticonfig-Monitor[0]-0"
        DefaultDepth     24
        Option      "TwinView" "0"
        Option      "metamodes" "1680x1050 +0+0"
        SubSection "Display"
                Depth     24
                Modes    "1680x1050@75"
        EndSubSection
EndSection

Section "Screen"
        Identifier "Screen1"
        Device     "aticonfig-Device[0]-1"
        Monitor    "aticonfig-Monitor[0]-1"
        DefaultDepth     24
        SubSection "Display"
                Viewport   0 0
                Depth     24
                Modes   "1024x768@60"
        EndSubSection
EndSection

Section "Extensions"
        Option      "Composite" "true"
EndSection

Nu vill jag samtidigt ha två olika openbox konfigurationer, en för Screen0 och en för Screen1
i katalogan ~./config/openbox kopierar jag  rc.xml och menu.xml för att kunna använda dessa konfigurationsfiler för min andra opnebox session

$ cp rc.xml rc-screen1.xml
$ cp menu.xml menu-screen1.xml

Sen måste jag ändra så att rc-screen1.xml använder sig av menyfilen menu-screen1.xml. Detta gör du i din favorit editor. Det är gör du mellan menu-taggana.

    
    
    
    menu.xml
    200
    
    no
    
    100
    
    yes
    
    yes
    
  

nu måste vi också se till att starta en openbox instans på den andra monitorn. Detta valde jag att göra i ~/.config/openbox/autostart.sh genom att lägga till detta startkommando

DISPLAY=:0.1 openbox --config-file ~/.config/openbox/rc-screen1.xml &

Tada.. nu är det klart.
Nu skall jag sätta igång att konfigurera touch-screen funktionen så att jag har denna monitor som “launcher” och monitorerings skärm. (kanske inte det bästa valet p.g.a den låga upplösningen, men ändå)

Jag är en frekvent besökare av några forum, och brukar sitta på en del IRC kanaler och märker att fler och fler får problem med de och dem.

Inte med att stava till orden, men vart de hör hemma…

Först lite friskrivningar ;)
Jag är inte en språkpolis på något sätt. Faktiskt lider jag av extrem stavningsslarv och ett mildare diagnos av dyslexi. Men detta handlar inte om stavfel eller slarv, utan det måste bero på något mer…

Jag tänker inte börja svammla om “Personlig Pronomen” för då somnar ni innan ni läst klart, men jag har en fått en liten minnesregel för de personer som har svårt för de och dem som jag gärna vill dela med mig av…

De har två bokstäver och kan ersättas med Vi som också har två bokstäver…
Dem har tre bokstäver och kan ersättas med Oss som också har tre bokstäver….

Väldigt enkelt, eller hur?

Låt oss ta några exempel….

Dem sa inget om det….
Ersätt tre bokstäver med tre, Dem -> Oss
Oss sa inget om det…

Detta låter ju inte klokt, vi provar med De
De(vi) sa inget om det… mycket bättre eller hur?

Dem kanstade de i vattnet….
Vi applicerar minnesregeln och..
Oss kastade vi i vattnet.… inte riktigt rätt

Vi provar att byta plats på De och Dem.

De kastade dem i vattnet, och detta blir med minnesregeln
Vi kastade oss i vattnet,  låter bättre…

Är man fortfarande osäker på de och dem så rekommenderar jag att istället använda dom för båda alternativen. Detta för att det är enklare att läsa…

Just my 2 cents.

Du kan tycka vad du vill om den så så kallade “piratkopieringen” av musik, film och dataprogram. Men att fenomenet har gjort stora avtryck i vårt samhälle måste väl alla hålla med om.

Detta tycker i alla fall Tekniska Museet, som köpt äldre hårdvara som beslagstog förra året.

Denna tekniska pryl måste hamna på museum! Den har ett stort symboliskt värde då den satt fingret på ett stort problem eller en stor möjlighet”

Detta säger Nils Olander, intendent på museet, i ett pressmeddelande.

Källa di.se

Jag brukar se till att ctrl-alt-delete är avaktiverat på mina linuxmaskiner, ialla fall på mina “servrar”. Med avaktiverat menar jag att linux inte skall starta om när jag trycker denna tangentbordskombination.

Nu hade jag glömt att göra det på min Ubuntu (och aldrig förut gjort det på Ubuntu heller) vilket orsakade ett onödigt driftstopp när jag morgontrött och kaffesugen råkade trycka denna förbannade tangentkombination när jag skulle logga in.. (tack microsoft för denna idiotiska inloggningsrutin).

Förr itiden ändrade man detta i /etc/inittab filen, men denna verkar vara ersatt med /etc/event.d/ katalgogen. Detta p.g.a att Ubuntu valt Upstart sen version 6.10 (tror jag).  I den katalogen finns en fil som heter control-alt-delete och den redigerar vi för att bestämma vad som skall hända vid denna tangentkombination.
Default är följande kommando :  exec /sbin/shutdown -r now “Control-Alt-Delete pressed”

Alltså en omstart av systemet, det är bara att kommentera bort denna rad .

Så här ser min /etc/event.d/control-alt-delete ut:

# control-alt-delete - emergency keypress handling
#
# This task is run whenever the Control-Alt-Delete key combination is
# pressed.  Usually used to shut down the machine.

start on control-alt-delete

#exec /sbin/shutdown -r now "Control-Alt-Delete pressed"

Sen är det bara att testa..

För att få ytterligare kyla med lite tystare drift valde jag att “investera” i Noctuafläktar, två stycken 120mm chassimonterade fläktar för at ersätta de fläktar som följde med chassit.

Fläktarna är väl kanske inte de snyggaste, men de skall vara effektiva. Så jag monterade dessa..

Detta blev resultatet när jag kollade värme diagrammet på hårddiskarna i cacti

1. Jag installera fläktarna
2. Flippar över min monterade “hastighetsswitch” för att sänka rotationshastigheten på fläktarna, och på så sätt ljudnivån
3. stänger av datorn och monterar fläktarna åt rätt håll :)

Så, vad kan vi lära oss av detta?

1. Noctua fläktar är inte så snygga men effektiva och prisvärda
2. Tänk efter hur saker och ting skall monteras innan det monteras
3. Låt inte mig montera dina datorkomponenter

Det får mig att tänka på ett uttryck en föredetta arbetskollega alltid sa:

“det är bättre att mäta plankan 10 gånger och såga en gång, än att mäta en gång och såga 10.”

För att fortsätta mina anteckningar och funderingar kring backup & restore tänkte jag nu gå igenom två viktiga begrepp i sin backupstrategi. Nämligen “Recovery Point Objective” (RPO) och “Recovery Time Objective” (RTO).

Vad är då RPO och RTO, om du tänker dig en tidslinje och något händer med vår applikation, server, filesystem, fil.. ja vad vi nu än vill sätta en säkerhetskopieringsstrategi för.

Recovery Point Objective (RPO)

Den röda “explosionen” på vår tidslinje symboliserar en händelse, något som orsakar att vi förlorar data och måste förlita oss på vår säkerhetskopieringsstrategi för att komma tillbaka till ett “normalläge”. Recovery Point Objective (RPO) handlar om till vilket känt läge vi skall återställa vårt system.

RPO handlar om hur mycket data som är OK att förlora, och om hur ofta det allstå är nödvändigt att göra en säkerhetskopia. Allt för ofta faller samtliga system och applikationer in i en slentrial “default” strategi på 24 timmar RPO. Detta för att det oftast görs en säkerhetskopia en gång per dygn. Detta är kanske ok, men min erfarhenhet talar för att det oftast är ett beslut som görs av IT-avdelningar och inte förankras i verksamheten och applikationsägarna. Oftast tror applikationsägarna att säkerheten är bättre än den är, men också att vissa system får en bättre säkerhetskopieringsstrategi än nödvändigt. Detta gör att vi slösar med pengar i onödan.

Recovery Time Objective (RTO)

Detta är den andra parametern som avgör vår säkerhetskopieringsstrategi. Det är tiden det tar att återställa systemet eller applikaionen till vårt kända läge (RPO).

RTO avgör alltså hur länge systemet får vara otillgängligt innan vi återställt systetemet till det kända läget och kan åter igen börja nyttja det. Här är det tyvärr alldeles för få som tar RTO på allvar, jag jag misstänker att det är bristen på kommunikaiton mellan IT-Avdelningar och verksamhet som är det enkillt största anledningen. Det är också väldigt svårt att sätta en RTO när vi implementerar en ny applikaion och bibehålla den under applikationens livstid. Detta för att data är som gas och fyller det utrymme som finns. När applikationen implementeras och driftsätts är det oftast svårt att veta hur datavolmerna kommer att växa under applikationens livstid, och därav svårt att bygga en arkitektur som kan uppfylla återläsningskraven som ställs av RTO.

I RTO är det inte bara återläsningstiden som anges, utan även “recovery” tiden (på engelska restore and recovery). Om vi tillexempel sätter ett RTO krav på 2 timmar på en databas, så är det alltså både återläsningstiden av databasen samt tiden för att rulla tillbaka loggarna som skall återspeglas i RTO.

Den tredje dimensionen

Nu är det inte så enkelt som att RPO och RTO är de enda parametrarna, den tredje dimensionen i denna ekvation är vad som orsakade dataförlusten. I ovanstående bilder är det min fina “explosion” som symboliserar detta. Varför är det viktigt att beakta händelsen också? Jo, det är som sagt skillnad på vad vi måste ta hänsyn till för RPO och RTO och vilken typ av händelse. Ett exempel är en vanlig filserver och följande händelser:

Användare raderar en fil.
Det enda vi behöver göra är att återläsa filen från säkerhetskopian, detta kan vara ett snap-shot som användaren själv kan återläsa ifrån. RPO kan vara låg vid ett snap-shot förfarande, låt oss säga att varje timme görs ett snap-shot vilket ger oss n RPO på 1 timme. Och användaren själv kan återläsa filen vilket ger oss en RTO på några få minuter.

Filsystemet blir korrupt och måste återläsas
Nu måste vi förlita oss på en kopia som inte är snap-shot baserat. Antingen från band eller från annad disk. Mediat kommer att ge olika RTO p.g.a. olika typer av hastighet. Men här kanske vi tar backup engång per dygn, vilket ger oss en RPO på 24 timmar och återläsningen är som sagt beroende på volymensstorlek och vilken typ av media som säkerhetskopian ligger på. Men i detta exempel antar vi en RTO på 6-8 timmar.

Servern “briner upp”.
Att servern brinner upp är kanske inte troligt, men det jag vill ge exempel på i detta exempel är att hela systemet blir obrukbart. Vi måste alltså återställa hela systemet och återläsa samtliga volymer på hela servern, Eftersom vi hade en strategi att ta backup en gång per dygn är även här RPO 24 timmar men RTO är betydligt längre eftersom vi måste återläsa flera volymer. Dessutom måste vi återställa servern, ny hårdvara och ny infrastruktur. Nu måste vi ta hänsyn till leveranser av ny hårdvara och implementation av ny infrastruktur så RTO kanske blir flera dagar eller tilloch med veckor.

Datahallen “försvinner”.
Nu pratar vi “Disaster Tolerance / Disater Recovery (DR)” och jag kommer inte ta med det i detta exempel, ämnet är för stort och komplext. Har vi inte kontroll och koll på vår vanliga säkerhetskopiering så är DR lite overkill..

Det finns mänder med tekniker som kan hjälpa oss att vid olika typer av “händelser” få ner RPO och RTO så nära 0 som möjligt, och få en “Business Continuance”. Alltså oavsätt vilken typ av händelse som inträffar kan vi fortsätta att arbeta mot våra system. Typer av tekniker är kluster, snap-shot, clones, replication, o.s.v.

Men det jag vill understryka, oavsätt om vi pratar backup/restore, Disaster Recovery eller Business Continuance, är att dessa strategier inte är teknikdrivna strategier. Det är verksamhetsdrivna, affärsdrivna strategier som med hjälp av teknik införlivas. En backup-strategi måste invälvera verksamheten och applikationsägarna. Samtliga inblandade i verksamheten måste vara införstådda i vad som händer och vad som måste göras vid eventuell dataförlust. Vår säkerhetsstrategi är vår “data-försäkring”, slarvar vi får vi inte ersättning…….